Dom hade krattat manegen åt oss…
Samling under småprat
… Anne-Marie och Monica. Det var bara för oss att göra som dom sa. Det var inte så svårt för oss men A-M och M hade haft ett gediget arbete med att ta fram det bästa ur det mesta. Det gällde att hitta smaker som gifter sig med varandra
och smaker som skiljer sig från varandra. Sex rätter var bestämt. Och det var inte bara att peka och plocka ur receptboken. Nej, nej, nej. Det skulle vara sex rätter som skulle harmonisera med varandra. Inte ligga för lika i smakerna samtidigt som det inte fick skära sig smakmässigt. Det är ju ingen idé at göra sex rätter som smakar likadant. Provbakning både här och där. Resultatet blev förträffligt. Logistiken måste också fungera. De hade både med sig buttar att röra i. Skålar att servera på. Vispar som skulle vispa. Knivar som skulle skära. Skalare som skulle skala. Saxar som skulle klippa. Och det skulle räcka till alla matlagningsgrupperna. Det var många kassar av alla storlekar. För alla vi andra vi kom ju bara. Vi blev uppdelade i fyra lag, varav två lag fick glädjen att göra två rätter. Här hade Monica lite hjälp av sin yrkesroll som lärare. Hon pekade med hela handen, styrde och ställde med villiga ”elever”. Anne-Marie hade pondus och kunskap genom sin yrkesroll som fd restaurangägare och intresse för matlagning. Och vi andra vi skar och vi klippte, och vi rörde ecc.. under sakkunnig ledning. Tänk att det går så bra att samarbete när proffsen talar. Samtidigt hade vi roligt
Och plötsligt var maten klar och stod uppställd på buffébordet. Nu kom alla vackra
I väntan på…
uppläggningsfat fram ur kassarna. Och vips gjordes salen om från arbetsplats till vacker restaurang. Vit duk på långbordet. Servetter i italienska färger. Nu fick varje grupp presentera vad dom hade gjort och hur det var gjort. Festandet tog fart. Tiden gick väldigt fort och plötsligt säger någon. – Kan jag hjälpa till med något. Villiga händer tog hand om disk och avplockning. Återställande av rummet till ursprungligt utseende. Avsvabbning av golv. Ja allt sådant som också hör till. ”många händer gör ett lätt arbete” sa ofta min svärmor. Och med det menade hon att det går fint när alla hjälps åt.
Sex antipasti i skön förening
På menyn:
Bresaola med betsallad, Burrata med nektariner och ruccola, Tapenade, Basilika- och parmalindad grissine, Bakad portabella, Bruscetta med grillad zuccini och het sås.
