Vi hade glädjen att få vara ute på vackra Staberg med vårt program som för övrigt var fullsatt och vädret var på sitt allra bästa humör.
Förväntansfulla
Ordförande Anne-Marie Hammar hälsade åhörare och föredragshållare välkomna. Vår föredragshållare, Gunnar Kaj, en blomsterkonstnär från Tuna, började med att berätta lite om sin väg till det prestigefyllda uppdraget som ansvarig för blommorna på Nobelfesten. Ingen floristutbildning utan en illustratörsskola finns i botten. Intresset för komponerandet började tidigt och det var blommor som blev hans palett. Och det är inte bara blommor. Det är blad, kvistar, mossa, pinnar ja allt som naturen kan bjuda på. (Inom rimliga gränser) Han tröttnar aldrig på att sätta ihop naturens olika färger och former. Där finns en rikedom av sällan skådat slag. Att t.ex få göra en brudbukett med bl a.darrgräs. En härlig bukett som vibrerar i brudens hand.
Dags för lite svalka och annat i plausen
En sådan entusiasm med så lyckade resultat blev naturligtvis uppmärksammat och vänner och bekanta började be om dekorationer till bröllop och andra festligheter. Uppdragen ökade och ökade.
Det gick inte att undvika.
Till Nobelbanketten år 2000 fick han frågan. En sådan fråga går inte att säga nej till. Detta uppdrag hade han fram till år 2013. Därefter avböjde han ytterligare engagemang för Nobelstiftelsen. Vi kan hoppas på att det bara är en timeout.
Att göra blomsterarrangemang till Nobelfesten kräver sin man. Det är världens största återkommande fest. 1.300 gäster. De´ ni. Allt skall stämma.
smått och gott på bord
I mars bjuder Nobelstiftelsen in alla berörda. Kock, underhållare, blomsterarrangör, koreograf, snickare, TV-folk etc. och kommer överens om ett tema. Det är olika teman varje år. Ex. Kärlek, mycket rött. Astrid Lindgren, Prussiluskans tårtkalas. Kurbits,uppskattat av Tunagrabben. Trassel, en utmaning. Etc. När temat är spikat går Gunnar hem och gör skisser. Bestämmer blommor, Klurar ut, hittar på eget. Går inte att stjäla andras idéer. Måste vara nyskapande. Och det är han bra på. Vi fick se otroliga kreationer ur hans fantastiska fotosamling. Och vi förundras och frågar. Hur kan man göra så? En del hemlisar delade han med sig till oss. När sedan allt har bestämts och antal blommor och blad skall beställas går ordern i september ner till San Remo. Lite blommor kommer från San Remo men mycket kommer från andra ställen. Gunnar får det han vill ha. San Remo står för blomstenotan.
Gunnar i samspråk med åhörare
Ca en vecka före festen anländer blommorna och förvaras då i kylrum. Det tar tre dagar att bygga upp blomsterarrangemangen. Arbetsrummet är gyllene salen. Till sin hjälp har han 20 floristelever. Gunnar gör en prototyp på en meter sedan får eleverna fortsätta. Snickare och ställningsbyggare behövs. Ca 30 personer jobbar bara med blommorna dessa tre dagar. Honnörsbordet får merparten av bordsdekorationern. Det ser vi mycket av i TV. Sedan är det väggar, pelare, bågar mm som skall pyntas. Mera frågor. Men hur gör du när allt detta skall upp? Jo det blir till att använda stegar, ställningar, rep och viga medarbetare som får bära och lyfta och klättra. Samtidigt som blommorna inte får fara illa. Ett konststycke i sig. Det gäller att samsas med TV-kablar och annat. Inget får synas. Små fadäser kan inträffa och då gäller det att improvisera.
Festen är slut kl 01.00 på natten och då skall allt plockas ner. Tar ca 3 timmar. Blommorna har gjort sitt nu och några kan gå till personalen men det mesta blir kompost och biogas. Ett förgängligt material.
Som bonus fick vi möjlighet att köpa Gunnars fina bok ”Blommande rum”
