Vi samlade på Birgittagården, lite förväntansfulla. Detta var det första programmet, bortsett från årsmötet, som vi hade efter pandemiuppehållet. Och vi var många. Det var tom så att Birgittagårdens generösa parkeringsplats blev lite trång. Vi samlades först i den stora välkomnande hallen där det var plats för att överlämna deltagaravgiften. Tänk att även det göromålet kan göras så glatt.
Det blev som det brukar bli i väntan på att maten skulle serveras, mycket prat och många skratt. Nunnorna bjöd på en trerätters måltid som var god och fint komponerad. Mättande utan att vi blev stinna i lilla magen. Vi var så många så att föredraget fick ske i nunnornas kapell. Det allra heligaste rummet. Efter att vi tackat för maten passade Bo på att berätta om husets historia. Det var först ett sommarställe åt familjen Munnisch och blev så småningom efter lite olika verksamheter ett ställe för Birgittasystrarna.
Därefter förflyttade vi oss till föredragslokalen. Där blev det lite tid för Monica, vår ordförande, att hälsa välkommen. Dels till alla som kommit, dels till de nya medlemmar som strömmat till och naturligtvis till Bo Hellman som skulle berätta för oss. Och berättade gjorde han.
Det var så intressant. Han började att berätta heliga Birgittas historia. Efter att hon helgonförklarats för 630 år sedan spred sig hennes kloster i många länder och systerskaran växte snabbt. Vi fick höra om hennes uppenbarelser, hennes beslut att ta sig till Rom, hennes långa tid i Rom och vad hon gjorde där. Hon är idag Sveriges skyddshelgon och en av tre kvinnor som är Europas skyddshelgon. Genom Gud kunde hon också designa systrarnas klädedräkt. Heliga Birgitta blev en stark kraft i den katolska världen och hade ett hus i Rom som kallades Birgittahuset. Hennes uppenbarelser var många. Bl a hade hon en uppenbarelse om hur Jesu födelse gått till och utifrån hennes uppenbarelse har alla konstnärer målat sina Jesus-med-Maria-målningar. Hon dog i Rom 1373. Efter sin död blev hon kvar i Rom i ett år innan hon slutligen kom till Vadstena kloster där hon har sin grav. Som kuriosa kan nämnas att brittsommar kommer från Birgittas värme som inföll på Birgittadagen den 7 oktober. Och viss kände vi värmen
Speciellt intressant för oss var det att få veta så mycket mer om Elisabeth Hesselblad och hennes liv. Moder Elisabeth föddes i Fåglavik, Herrljunga socken, Vid 1.5 års ålder flyttade familjen till Falun. Här bodde hon under hela sin uppväxt. Elisabeth var alltid med på gudstjänsterna i Kristine kyrka på söndagarna. Familjen hade det knapert och vid 17 års ålder tog hon sig till Amerika för att få arbete och skicka pengar till familjen i Sverige. Hon kände starkt att det var något mer hon sökte på det andliga planet. Sökandet förde henne till Rom och när hon kom till Rom och stod framför Birgittahuset kände hon att hon var hemma. Hon konverterade till katolicismen och blev nunna.
Efter reformationen hade det blivit en tillbakagång för kloster rent generellt och Birgittaordern var inget undantag. Här fick moder Elisabeth sin gärning. Att återuppväcka Birgittaordern. Med tiden grundade hon ett flertal Birgittakloster runt om i världen. Under sina återstående 50 år blev hon Rom trogen. Moder Elisabeth blev helgonförklarad den 16 juni 2016 och Bo var där på Petersplatsen i den stunden.
En kvinna från Vika hann träffa henne strax innan hon gick bort. De samtalade både länge och glatt på klingande falumål.
Mycket mer hade jag kunnat skriva men då hade ingen orkat läsa
Vi tackade Bo, genom Monica, för en intressant kväll. Bo berättade hela tiden med ett stort varmt leende på läpparna
Vår nästa programpunkt är tisdag de 23 november då det blir en dag i pizzans tecken