Tosca i Karlstad
Träslottet med verandatält
Vi var 40 förväntansfulla resenärer som skulle ner till Karlstad för att se operan Tosca på Värmlandsoperan i Karlstad. 40 biljetter hade vi lyckats komma över och 40 biljetter blev också uppbokade från Falun. Vi lämnade Falun kl 12.00 i blåst och regn med förvissningen om att från och med nu kan det bara bli bättre. Färden gick genom delar av Bergslagen Fredriksberg, Tyfors, Lesjöfors och där fick vi också lite historiebeskrivning om hur det varit förr. En liten bonus på vägen. Intressant i sig.
Kl 15.00 Solen visade sig generöst och nu skulle det vankas mat. Vi hade bokat in oss på Örtensborgs träslott, som är beläget 7 km norr om Molkom vid en av Örtensjöarna. Här serveras i vanliga fall ingen mat utan här finns endast ett bageri, café och brödbutik. Men
Tommy berätttar
visst skulle de försöka fixa något italienskt åt oss. Pasta Carbonara kom vi fram till. Klart att vi var välkomna. Det blev nog inte så lätt när en hel busslast med människor stormade in och ville ha mat. Nu och mycket mat. Basta. Men värdfolket gjorde en heroisk insats och löpte runt varandra för att både plocka fram och plocka bort. Vi var ju många så en lösning var att ett stort tält med värme hade satts upp på verandan för att få oss alla under tak då det var begränsat med sittplatser inomhus. Fungerade fint. De flesta är ju flexibla. Och mitt i denna rusning kunde värden Tommy berätta för oss om husets spännande historia. Huset från 1919 byggdes med pengar från hovet och det till en av kungens (Oskar II) oäkta söner. Ingen 100-% bevisning finns men indicierna är många, väldigt många. Sylvia och Tommy som ursprungligen kommer från Norge hittade denna pärla när de sökte ett hus i Sverige och föll pladask för detta kråkslott.
viss renovering lite här och där
Här bestämde magen och inte hjärnan. De har nu påbörjat en omfattande renovering för man vill återskapa det så nära det ursprungliga utseendet som det går. Man fick börja med källaren som var helt vattendränkt och jobba sig uppåt. En del rum är k-märkta. En riktig restaurang hoppas man kunna öppna till sommaren. Både hus och omgivningar är väl värda ett besök. Hoppas innerligt att de gick några kronor i vinst på vårt besök som kan räcka till några målarburkar med penslar.
Klocken 18.00 anländer vi till operahuset i Karlstad. Huvudorsaken till denna resa. Vi
Tosca drabbar samman med Scarpia
sitter kvar i bussen precis utanför dörrarna till operahuset och in i bussen kommer marknadschefen Pernilla Eduard och berätta för oss om husets alla faser. Första fasen var en salong för kringresande teatersällskap (var så på den tiden) Det fanns då ett antal olika kulisser som flyttades fram och åter beroende på pjäsernas innehåll. En annan gång kunde det bli fina teaterkvällar med aktörer från teaterhusen i Stockholm och andra större städer. Dessa föreställningar blev färre och färre med tiden och hela salongen gjordes då om till en biograf. Blev så småningom ganska nedskräpad. Så gör TV:n sitt intåg i hemmen och intresset för att gå på bio minskade rejält. Huset stod där så ensamt och övergivet tills man fick ett stort kulturstöd och en omfattande och gedigen renovering genomfördes. 1979 kunde man återinviga denna otroligt charmiga juvel till operahus och man började återigen framföra opera och annat. Det blev en succé. (Jag har varit på många operaföreställningar här. De första åren och innan Oslos fick sitt operahus kom det många busslaster hit från Norge för att se opera). Och i kväll skulle vi se Tosca. Tosca på ett helt nytt sätt. En Tosca som skulle utspelas i nutid. Jag var skeptisk. Hade sett lite förhandsbilder och tyckte de var ganska smaklösa.
mottar publikens jubel
Recensionerna hade dock varit fina. Och musiken och sångerna finns ju där. MEN jag smälte som smör, jag föll som en gråsten. Det var bra, väldigt bra tyckte jag och jag tror att de flesta tyckte så. Skall inte ge mig på någon egen recension men man var en upplevelse rikare och visst kan man göra om, om man gör det rätt. Efter att applådåskorna tystnat och vi var åter i vår buss togs nattamaten fram. Det blev inte så mycket sova för vi ville ju prata om vad vi upplevt.
